"Jävla noob!"


Nu sitter jag här hemma hos älskling :)
Efter att ha sovit tre timmar inatt var det inget kul att åka tåg hit dock.
Höll på att somna hela tiden.
För att inte tala om människor på tåget.
De irriterade mig.
Efter att ha varit här en stund bestämde jag mig för att vila en stund.
Vid sju väckte älskling mig.
Han hade köpt pizza.
Bortskämda och trötta jag åt nästan ingenting.
Men det var en söt gest? :)

Jag började med min header häromdagen.
Gjorde någon slags bild, fixade och trixade lite.
Blev medlem på Photobucket för att kunna använda den.
Sen fattade jag inte längre.
Min stilmall är helt fel eller så är jag helt fel som inte förstår?

Igår var mysigt.
Eller, nej.
Mysigt är helt fel ord.
Igår var fest! :D
Det började med att Agnes och Simon kom hem till mig medan jag gjorde mig i ordning.
Tydligen hade Agnes haft sällskap med några andra egentligen.
Jag blev helt glad som trodde att hon valde mig och Simon.
Vi är ju så trevliga?
"Ja, så träffade vi Simon och så tänkte jag att jag kunde hänga med hit och tigga sovplats."
Jahapp.
Men klart hon fick sova här ändå ;)
Så kom Patricia, och sen kom Karl.
Killarna fick lämna sina väskor (de skulle också sova här) och sen stack vi.
Det ösregnade.
Och håret blev förstört.
Men förfest hos Mette var kul!
Damn, we danced :D
Jag och Patricia ialla fall, haha.
Det var så längesen, jag behövde det verkligen.
Och jag blev inte så full, mest tipsy.
Vi lärde Kenan dansa också.
Fast han behövde lite mer övning.
Eller lite mer höfter.
I'm not sure.

Jag hade kunnat stanna hos Mette hela natten, men klart vi skulle vidare.
Senast tolv skulle man vara inne på Bar á bar för att slippa inträde.
Jag hade övat på personnummer och underskrift.
Synd bara att de aldrig ens bad om det.
De frågade mig om andranamnet istället.
Vem frågar någonsin om folks andranamn? >.<
Jag hade väl läst det, men klart jag fick blackout.
Så jag sa:
"Det har jag nog glömt."
"Jaha? Detta var ju bara sorgligt. Kan du åtminstone personnumret?" sa den skitsura vakten.
"Jadå!" svarade jag helt glatt.
"Fy fan, fy fan... Alltså vad trodde du? Hon liknar inte ens dig!"
Jag ryckte mest på axlarna. Var ganska beredd på att de skulle stoppa mig.
"Varför gjorde du detta? Varför tog du en sån risk?"
"Jag ville festa med resten av min klass?" Dum fråga.
Så gnällde han vidare och började snacka om att de skulle hämta en polispatrull.
Vad skulle de göra? Bura in mig?
Tala om det för mamma?
Mamma satt där hemma och höll tummarna för att jag skulle komma in, så det hade inte gjort något.
Efter en stund så viftade han lite med mitt (eller ja, inte mitt) leg och sa (med good-cop-voice):
"Vi ska vara schyssta och låta bli att hämta polispatrullen. Bor du långt härifrån?"
Gå två kvarter bort med skitsura gubbar? Nej tack :o
"Jag säger dig bara en sak. Ta vara och njut av din ungdom!"
Tack för dessa visa ord.

Hatar dörrvakter som måste leka poliser med makt över en tröskel.
Yuck.
Nåja. Simon och Karl var söta, och ville inte festa vidare utan mig.
Så vi gick runt, försökte komma in på andra ställen, men gick inget vidare.
Till slut var jag mest deppad över att klassen hade skitkul utan mig.
Så Karl bjöd oss alla på Max, och där satt vi rätt länge.
Bestämde oss för att gå hem till mig och spela playstation.
Kom aldrig så långt så att vi faktiskt startade något spel dock ^^,
Agnes kom sen och tydligen hade hela klassen splittrats när de hade gått ut.
Så jag missade inget :)
Johannes steg också upp och sen satt han med oss hela natten.
Det var mysigt, och en massa hemligheter avslöjades ;)
Och vi är alla så djupa och intelligenta så det är inte sant.
Om vi bara hade fått chansen hade vi förmodligen löst alla världsproblem.

Vid sju kom vi på att sömn är bra att ha.
Så då sov man tre timmar.
Sen var Karl och Agnes tvungna att sticka.
Och sen Simon.
Så tolv tog jag tåget till Landskrona.
Dödstrött.
Inte för att jag hade druckit så mycket.
Mer av för lite sömn.
Och för mycket springande och dansande natten innan.
Men klassfest, det måste vi göra om <3

Simon råkade nästan i slagsmål xD
Med en gammal klasskamrat dessutom.
Not that it makes me like him more.
Nåja, Simon räckte ut handen eller något när bilen åkte förbi.
Då fick killen ryck.
Han tyckte att Simon hade viftat för mycket åt bilen.
Och Simon skulle ju förstås vara kaxig (han hade druckit) och skulle käfta emot.
Vilket jag kan förstå.
Så sen körde bilen in på gågatan, A (som vi kan döpa honom till) hoppade ut, tryckte upp Simon mot en stolpe och frågade vad fan han ville.
Vakterna stod kvar vid dörren och hojtade lite då och då:
"Nu räcker det nog."
Jag tyckte bara det var sjukt obehagligt.
Påminner mig om när de där killarna började jävlas med Nicolai.
Usch.
Nåja, till slut stack A och Simon stod kvar och fjantade sig.
"He fled in terror from me!"
Haha, ja, så kan man kanske uttrycka det?
Enligt Simon så "vann" han.
Dumbom :)
Det var aldrig ens något på gång, så det finns inte en chans att någon skulle ha vunnit någonting.
Nästa morgon verkade han lite mer nykter, dock.
Då erkände han att det var lite jobbigt.
Eller något sånt, haha.
Senare visade det sig att tydligen hade Simon, när A hade frågat honom vad han gjorde mot hans bil, kallat A för "Jävla noob" och då hade A blivit skitsur och skrikit "du kallar mig inte för noob en gång till!"
Sjukt patetiskt ^^,

Men det var ändå en lyckad kväll.


~

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback