Äntligen har jag hittat orden och jag hittar dina händer under bordet
Vi hinner bli något stort än,
växa några meter innan sommaren blir oktober

Åhåhå, Kent <3

Jag är jättesugen på kaka.
Kladdkaka! :(
Kan man baka sådana fem i två på natten?
Måste övertyga älskling om det.
Mumsich.

Jag känner för piercingar igen.
Eller rättare sagt, jag känner för tung-piercing.
Så sjukt snyggt.
Och hett, tbh.
Ingenting som syns övertydligt heller, utan lite gömt.
Som en mysig liten överraskning.
Jag tror jag är konstig O.o

Ner i botten med pedalen mannen sen i väg jag kör i hundratio tjugio trettio på femtioväg en häst under huven har mer än vild tjur alla vet att Kenta kör sin bil som en biltjuv [knip nu]jag ska ta med dig på en biltur [knip nu] ska du spy?kliv ur min gud ställ dig där bort långt borta ner på gatan Kenta vid ratten och V-ås på kartan se oss och prata försök hinn ikapp du kommer bara se min rygg mannen sen blir det svart är det det det det det det det det det där du kallar bil man har sett mycket skit men det där tar nog priset

Jag lyssnar på Kenta - Min Bil! xD
Egentligen inte min typ av musik men ååååh, vilka minnen jag får av denna låten.
Har kunnat hela en gång i tiden.

På tal om annat som egentligen inte alls är min musikstil, här är lite härlig musik jag tycker om;
Kapten Röd - Trasig
Svenska Akademien - Många Bäckar Små
Fronda - Bokstävernas Baron

Det är okej att lyssna på allt outside the box.

NU...
... vill jag baka kladdkaka <3





P.S! Jag kom nyss på!! Om en månad är det Halloween, och jag vill att någon ska ha fest så jag får en anledning att klä ut mig :D Så fixa!


~

Och här, kommer ett litet bildspel som förklarar precis allt vi gjorde i Stockholm ^^,
Eller ja. Det mesta :P




Inte sådär enormt många bilder av mig, men ni får nöja er :D
Och vi ser kanske lite skumma ut då och då, men ni får nöja er med det också ^^,
Dessutom är det lite rörigt, men det tar sån tid att ladda upp ju.
Och sista bilden, det är min älskade "Viva la vida" t-shirt som jag köpte utanför Globen.
I min favoritfärg.
Yey ^^,
Jag vill tillbaks!

~

Så då sitter man här, hemma igen efter alla äventyr.
Eller ja, hemma är jag inte.
Åkte till Ystad istället för jag är en sådan sjukling.
Hostar, nyser, snyter och bultar.
Usch och fy, men här blir man lite uppassad.
Sådant är fint :)

Har tagit en del bilder men de kan jag inte ladda upp för tillfället.
Sladden ligger hemma i Lund :/
Ni får nöja er med detaljerade beskrivningar.
(Hur detaljerade de nu kan bli, jag orkar sällan det när det är mycket som ska sägas).

Jag steg upp halv sju på torsdagmorgonen, trött som ett djur och ville bara somna om. Så går det när man ligger vaken halva natten och har konsert-kittlingar i magen! Men jag fick åtminstone duscha i en stor dusch och äta en ordentlig frukost och framför allt, något annat än havregrynsgröt :P Runt åtta kom Lisabet och en kvart senare kom Karl då hans tåg var försenat och vid det laget ringde min pappa och undrade var vi egentligen var. (Vi kom alltså försent redan första dagen. Märk väl att vi tydligen inte är något vidare på att hålla tider). Så vi stuvade oss in i bilen och hela den evighetslånga resan gick hyfsat bra, förutom en mindre bilkö, att jag och Lisabet halvsov och ryckte i sömnen, att Karl envisades med att Brahehus hette så p.g.a Tycho Brahe men hade miserabelt fel, pappa som pekade ut "Porrarp" och fick mig att dö inombords, men vi hade högtalare och Karls ipod med oss så det blev Coldplay hela långa vägen dit :D

När vi äntligen kom fram körde pappa oss hela vägen in till Stockholm, vilket var väldigt snällt. Vi skulle sova i en "sovsal" på Hotell Norrtull. Själva hotellet var ganska fint även om de byggde om så det var ett fruktansvärt oljud, och faktiskt, sovsalen var också ganska fin! En sovsal, för er som inte vet, är när man bokar ett antal sängar istället för rum, och därmed får man dela denna salen med lite andra människor. I vårt fall, tjugosju stycken andra. Ingen av dem verkade vara svenskar (vilket inte var så konstigt, för jag fick boka genom en engelsk sida. Hotellets hemsida nämnde inte sovsalar med ett ord. De kanske skämdes). Men det var åtminstone fräscht och snyggt där. Och billigt. Jag kan definitivt rekommendera att sova i sovsal för fler människor, åtminstone om det bara är över natten :) Det enda lite smått irriterande är att man får dela dusch och att man har ungefär tre toaletter.

Nåja, när vi äntligen hade fått dit våra saker var klockan redan halv sex och vi bestämde oss för att åka till Globen och äta någonstans i närheten innan konserten. Första strapatsen var att överhuvudtaget hitta tunnelbanan, och för oss små skåningar kändes det som om vi gick i evigheter innan vi hittade den. För övrigt var Karls föräldrar galna av oro för att han inte svarade i mobiltelefonen och han fick ägna en stund åt att lugna dem. Och tunnelbanepriset måste ha blivit dyrare! :( Jag var säker på att när jag och Ellie var i Stockholm kostade det tio kronor per person men nu var det arton! :/ 80 % höjning är ganska mycket. Inte bara det, det var smockfullt utanför Globen O.o Och vi bestämde oss för att ta något "snabbt" och billigt, d.v.s McDonalds, men det gick inte så snabbt. Vi fick stå i kö i evigheter p.g.a alla människor och när vi väl kom fram hade läskmaskinen gått sönder. Den OCH milkshakemaskinen. Damn that milkshakemachine. De är aldrig lagade! Nåja, vi kastade i oss mat och sen stack vi till Globen. Det var stort :o Eftersom att vi satt på sektion C (längst upp, på sidorna), fick vi gå uppför trappor i en evighet. Min kondition är ganska usel för tillfället, haha ^^,

Förbandet var också ganska uselt. Det var Albert Hammond Jr, och jag hade hört bra saker om honom men nej. Han var definitivt inte min typ av band. Dessutom slängde han gitarren i golvet. Been there, done that liksom efter The Who. Och han spelade i fyrtio minuter >.< Sen fick vi vänta i evigheter på Coldplay. Jag lyckades tappa mina öronproppar, och min kamera. Men den hämtade Karl åt mig och den funkade faktiskt :D Det är verkligen en mirakelkamera, som klarar av att leva tillsammans med mig. Och sen.... sänktes ljudet och Life in Technicolor började spelas :D

Hela konserten var verkligen helt underbar. För det första insåg jag snabbt att det var stor skillnad på små konserter och konserter som denna. När 25 000 människor klappar i takt med händerna... det är verkligen magiskt. För att inte tala om i pausen när alla började nynna på samma låt, för att Coldplay skulle komma ut igen. Breathtaking. Och Coldplay gjorde verkligen allt för att få igång oss, de pratade och skojade. Och musiken var helt otrolig. Där kan man verkligen prata om konsertanpassad musik, för deras låtar var helt perfekta för att spelas live, även om små ändringar blev gjorda. En av de vackraste låtarna var definitivt Fix you. Total allsång och Chris Martins vackra stämma. Clocks var också otroligt vackert, jag började förstås gråta (vilket jag alltid gör vid åtminstone ett eller två tillfällen, jag blir så emotionell). Det var kul att de gjorde små upptåg, bland annat sprang de ut i publiken och trängdes på stolarna där samtidigt som de spelade några låtar, varav en inte ens tillhörde dem utan var mer något slags country-stuk. I don't know. Men kul var det :) De fick förstås negativa recensioner dagen efter just för att de "flörtade" så mycket med publiken men det är väl också typiskt recensenter, aldrig kan något vara perfekt. För mig är publikflörtande ett måste, och jag har definitivt inget emot det. Jag tyckte förstås också att det fanns några småsaker som inte stämde riktigt in. Bland annat så spelade de inte Yes, men däremot la de ner en massa krut på Lovers in Japan. Jag vet inte, låten är bra, men den är inte lika berörande som så många andra enligt mig. Men den låten hade de konfetti och grejer till. Hela konserten var en riktigt fantastisk ljusshow, för oss som satt uppe bland molnen haha :P De spelade inte Swallowed in The Sea heller, men det hade jag väl inte riktigt väntat mig. Den är långsam utan att vara en enormt populär låt, så de tyckte väl inte att den behövdes. Och som sagt, vi hade sittplats. Finns det något som jag var upprörd över, så var det det. Jag är en ståplats-människa, jag behöver få hoppa lite under tiden. Men. That is life :) Jag känner mig definitivt på konserthumör nu, jag vill se en ny konsert så fort som möjligt. Helst en stor. Just nu väntar jag på att U2 ska ge ut sin nya skiva och därefter kanske kanske kaaanske åka på turné ;P Men åter till Coldplay. Jag känner bara "the urge" över att få se dem en gång till, för jag fick verkligen inte nog. Och jag köpte en t-shirt! :) En grön-brun (surprise surprise) som det står "Viva la Vida" på framsidan :) Dock är jag lite besviken över att det var unisex, alltså köpte jag en S men det skulle kunna få plats tre gånger så många i den. Lisabet köpte också en S (fast en mörkblå, vi skojade om det sen att vi verkligen håller oss till samma färger som alltid) och hon är ju så liten och nätt att där måste få plats ett dussin Lisabet i den! O.o Nåja. Jag tog en massa bilder och de får jag väl lägga upp senare :)

Efter konserten stack vi till Gamla Stan och skulle dricka lite men det enda stället vi hittade var sådär lite halvtrist. Och vi var trötta, så vi åkte hem till sovsalen. Det var intressant. Jag sov i våningssängen under Lisabet, och vart jag än vände mig låg jag och stirrade in i en annan människas sovande ansikte. Akward! Till sist slappnade jag av och då var det riktigt bekvämt. Även om folk snarkade.

Nu är klockan tolv och jag, trots att jag är förkyld och eländig, har lovat mamma att jag skulle förbi Ängaskolan och hälsa på hennes klass. Så det är väl dags att tvinga på sig riktiga kläder och kleta på lite smink som döljer min röda näsa :( En detaljerad beskrivning av fredagen kan ju faktiskt vänta tills senare.

~

Coldplaycoldplaycoldplayhype!
Stockholmstockholmstockholmhype!

Jag känner mig studsig :D
Borde egentligen sova en timme så att jag inte blir enormt trött ikväll,
men det är så mysigt att sitta lite halvtrött framför datorn ^^,
Måste bränna ut alla Coldplay-cd-skivor också. Till bilen.
Fast... kom nyss på att den bilen inte ens har cdspelare -.-
Det var riktigt kasst.
Måste jag alltså rota fram min mp3spelare som surrar och låter en massa?

Och jag har hittat boende!
Vi får sova i en sovsal, med 27 andra människor, haha xD
Mysigt.
Och delad dusch och toa ;P
Oh yeah.
Jag får kanske sova i mina kläder som jag hade på konserten?
I sådana här fall är det ju faktiskt skönt att man har sittplats.
Inte lika svettigt :)

Sen efter Stockholm sticker jag hem till älskling, och nu under helgen ska Johannes också vara där.
Så det blir nog ingen uppdatering förrän på söndagkväll.
Om jag inte ägnar hela den åt att plugga ;P
(Så värdelöst att jag inte gick på föreläsningen igår. Kände mig så dum idag på grupparbetet.
Jag bidrog inte med någonting. Eller jo. "Vulst" var det ju! xD)

Innan jag glömmer bort det.

SPORE

Besvikelsen vet inga gränser. Eller, jag skojade bara :)
Spore går ut på att man är liten cell som simmar genom havet. Därefter får du bestämma vilken sorts mun han ska ha, vilket i sin tur bestämmer huruvida det är en kött- eller växtätare. Därefter så kanske du utvecklas så pass att du får en tagg, eller något slags gift att försvara dig med. Så småningom utvecklar du ben, och går upp på landet och blir ett riktigt djur. Sen blir du så småningom del av en stam, och därefter en civilisation. På slutet har man rymdskepp och annat skoj, då är varelsens civilisation mer utvecklat än vår :) 
Det finns småsaker som jag irriterar mig något enormt på, samt saker som jag verkligen tycker om med spelet. Bara namnet avslöjar ju gullighetsfaktor 5/5, och "varelserna" man skapar är också enormt söta. (Sådant imponerar stort på mig).Men, det är enformigt och det känns som om man bara gör samma saker om och om igen :/

Nu är jag riktigt trött.
Vi ses på söndag :)


~

Random låttexter är väl egentligen inte min cup of tea.
Jag försöker åtminstone låta bli att bara posta sådana och inte skriva själv.
Men...
Detta skulle lika gärna kunna ha skrivits av mig just nu.
Fast mindre vackert.
The Cranberries, deras musik...
Det är vackert.


Suddenly something has happened to me
As I was having my cup of tea
Suddenly I was felling depressed
I was utterly and totally stressed
Do you know you made me cry
Do you know you made me die

And the thing that gets to me
Is you'll never really see
And the thing that freaks me out
Is I'll always be in doubt
It is a lovely thing that we have
It is a lovely thing, the animal
The animal instinct

~

Har typ tusentals olika saker jag måste hinna göra känns det som.
Åtminstone inom den närmaste halvtimmen innan jag har tvättid.
Varför är tvätta ett sådant stressmoment?
Nåja, tog en paus i allt för att ställa en fråga.

Systemvetenskapligt kandidatprogram - design av informationssystem, 180.0 hp

"Du kan t ex arbeta med att designa informationssystem, d v s arbeta som IS-designer som har till uppgift att utveckla och anpassa datorsystem efter verksamheters och användares behov. Du kan också arbeta som t ex IT-konsult, systemutvecklare eller webbdesigner. Efter några års arbetslivserfarenhet kan du axla rollen som projektledare eller IT-chef. "

Skulle det möjligtvis vara något intressant?
Och ja, jag vet.
Jag kan inte mycket om datorer.
Men de intresserar mig.
Och jag är ju där för att lära mig?

Nej.
Vad håller jag på med?
Jag är så trött på att inte hitta ett enda yrke som faktiskt verkar passa mig.
Eller som jag har betyg nog för att komma in på.


~

'Morgonstund har guld i mun' i all ära, men jag tror inte det uttrycket någonsin varit i närheten av Delphi.
Grått och dimmigt, det är vad det är.
Speciellt i mitt huvud när jag tvingar upp mig själv vid sex.
Fick höra en kul sak igår.
Under 60-talet hade Delphi högst självmordsstatistik i hela Europa.
Det är väl något att skryta om!
Då låg här grå baracker istället för dessa husen.
"Självmordsbarackerna" kallades de.
Civilingenjörsutbildning var på den tiden så enormt svår att de dog en efter en här uppe.
Lite intressant.

Om en halvtimme ska jag ta bussen till stationen och därefter bär det av till Glypoteket :)
Tyvärr, får man inte ta med sig kameror in och tyvärr kommer föreläsarna vakta oss hela tiden.
Och tyvärr har jag praktiskt taget ingen tid alls på mig där inne.

Men ni ska få höra lite om det ändå senare (:


~

Bara så ni vet, förra inlägget var ett billigt trick för att få fler kommentarer.
Kände att jag var tvungen att erkänna det.
Tyngden över mitt hjärta är nu borta.

På fler än ett sätt!
Jag minskar på fettlagret kring hjärtat med.
Jag är nämligen otroligt duktig och äter havregrynsgröt till frukost.
Det smakar lite annorlunda utan sylt.
Men har ju kanel och socker :)
(Hur nytttigt nu det är)

Föreläsning mellan 9 och 11 idag.
Inget grupparbete som igår.
Fast det var enormt kul ^^,
Och jag har beställt min enormt dyra bok lite billigare.
Istället för en tusenlapp på akademibokhandeln så 610 kr på www.adlibris.se
Det kan jag rekommendera :)
Synd bara att jag måste vänta ca 6 - 8 vardagar på den...
På torsdag blir det Köpenhamn, yey!
Glypoteket, here I come.


Oh, nothing's gonna change my love for you
I wanna spend my life with you
So we make love on the grass under the moon
No one can tell, damned if I do
Forever journey on golden avenues
I drift in your eyes since I love you
I got that beat in my veins for only rule
Love is to share, mine is for you


~

Du susar och viskar mer än vanligt
övertygande och självsäkert känns mot huden
Stryker som vidskepliga katter där fotsulorna möter marken
Tvingar mig att inse och akta mig för det nakna golvet
Vem vill någonsin vara ensam?
Väggarna ömkar sig inte över sin ålder som de borde
Våga smeka den skrovliga väggen
Men kylan och väggarnas obotliga stumhet skrämmer mig
Och handen som var så nära försvinner hastigt igen
Kanske är det ingen kvar som lyssnar på dem
Du är så påtaglig, luften är fylld av dig
Som en spänning, ett stoff
Det går inte att skära i tystnaden med en kniv
Men om jag sträcker ut handen kan jag ta på dig
Känna hur du stelnar till, ryggar tillbaka
innan du sakta slappnar av i min hand
Jag kan knyta handen och tvinga dig att stanna
Men vem vill spara på en tystnad
En ovälkommen gäst hos ensamma människor
De som blir uppmärksammade om helgerna
då program visas för att ensamheten ska botas
Så att tystnaden inte kan tränga sig in
trots att det inte spelar någon roll
För du är där när de stänger av
Du är i tankarna hela tiden
Avskydd och fruktad, även av mig
Ordspråk skrivs i svart och vitt
Lika osanna som att möta sin rädsla
Jag möter, ser rakt på dig
Du viker aldrig undan
och om igen är det jag som förlorar
i spelet om ensamhet och tystnad


~

Ska ta bussen till stationen om en halvtimme.
Klockan nio ska jag vara på Biskopsgatan 5 i Lund.
Hjälp!
Jag har inte ens en skrivare, kan inte skriva ut en karta eller någonting.
Får hoppas att jag hittar dit när jag väl är där.
(För då brukar man ju helt mirakulöst få ett bra lokalsinne)
Nej, men idag är det introduktionsmöte för min kurs.
(Vad hette nu kursen igen?)
Undrar hur länge det varar.
Och om jag kommer skämma ut mig, som vanligt.
Varför sitter jag här och skriver blogg?!
Borde springa några varv runt hyreshuset istället.
Jag känner mig så dum.
Minns ingenting om konst!
Hoppas alla är lika dumma som jag är idag.

Lycka till Nicole, lycka till...


~