When the child was a child, it was the time of these questions. Why am I me, and why not you? Why am I here, and why not there? When did time begin, and where does space end? Isn't life under the sun just a dream? Isn't what I see, hear, and smell just the mirage of a world before the world? Does evil actually exist, and are there people who are really evil? How can it be that I, who am I, wasn't before I was, and that sometime I, the one I am, no longer will be the one I am?



Jag har sett på Der Himmel über Berlin. Eller Wings of Desire, som den heter på engelska. Så vacker. Hela filmen känns som en... dikt. Jag önskar att jag förstod tyska bara, så hade jag kunnat förstå den på originalspråket istället för att försöka lita på undertexterna.
Två änglar går genom Berlin. En av dem är inte nöjd med att bara uppleva världen spirituellt. Han vill få mer. Och så träffar han en kvinna, och börjar fundera på om han ska bli dödlig.

City of Angels är hollywoods version av Wings of Desire. Den är inte ens i närheten av originalet.

~