Tänk som saker och ting kan ordna sig :D
Jag var helt nere innan idag för att Ellie inte kunde följa med mig på Kent.
Och visst, Johan & Christian ska kanske dit och sådär men...
Det är ändå inte samma sak.
Jag känner inte dem så otroligt bra, och Kent är så speciellt.
Man vill uppleva dem med någon speciell.
Men gissa vem som räddar mig två på natten? :D
Mange loggar in och vill jättegärna med :D
Wie, nu blir Kent speciellt igen!

I trängseln utanför
Sen december, ingen snö
Jag följer efter dig
genom kön
Du stryker fingrarna
lätt mot min kind

Och i ett ögonblick
då allt står still
så får jag en chans att säga
allt det jag aldrig sagt
så får jag en chans att ge dig
allt det du aldrig haft
Men jag är för feg

Mars ska bli en jävligt underbar och fantastisk månad.
(Om man bortser från att Projektarbetet ska lämnas in då *kräkas*)

Jag ler, jag ler, jag kommer le hela natten.

~

Nu sitter jag här hemma hos älskling :)
Efter att ha sovit tre timmar inatt var det inget kul att åka tåg hit dock.
Höll på att somna hela tiden.
För att inte tala om människor på tåget.
De irriterade mig.
Efter att ha varit här en stund bestämde jag mig för att vila en stund.
Vid sju väckte älskling mig.
Han hade köpt pizza.
Bortskämda och trötta jag åt nästan ingenting.
Men det var en söt gest? :)

Jag började med min header häromdagen.
Gjorde någon slags bild, fixade och trixade lite.
Blev medlem på Photobucket för att kunna använda den.
Sen fattade jag inte längre.
Min stilmall är helt fel eller så är jag helt fel som inte förstår?

Igår var mysigt.
Eller, nej.
Mysigt är helt fel ord.
Igår var fest! :D
Det började med att Agnes och Simon kom hem till mig medan jag gjorde mig i ordning.
Tydligen hade Agnes haft sällskap med några andra egentligen.
Jag blev helt glad som trodde att hon valde mig och Simon.
Vi är ju så trevliga?
"Ja, så träffade vi Simon och så tänkte jag att jag kunde hänga med hit och tigga sovplats."
Jahapp.
Men klart hon fick sova här ändå ;)
Så kom Patricia, och sen kom Karl.
Killarna fick lämna sina väskor (de skulle också sova här) och sen stack vi.
Det ösregnade.
Och håret blev förstört.
Men förfest hos Mette var kul!
Damn, we danced :D
Jag och Patricia ialla fall, haha.
Det var så längesen, jag behövde det verkligen.
Och jag blev inte så full, mest tipsy.
Vi lärde Kenan dansa också.
Fast han behövde lite mer övning.
Eller lite mer höfter.
I'm not sure.

Jag hade kunnat stanna hos Mette hela natten, men klart vi skulle vidare.
Senast tolv skulle man vara inne på Bar á bar för att slippa inträde.
Jag hade övat på personnummer och underskrift.
Synd bara att de aldrig ens bad om det.
De frågade mig om andranamnet istället.
Vem frågar någonsin om folks andranamn? >.<
Jag hade väl läst det, men klart jag fick blackout.
Så jag sa:
"Det har jag nog glömt."
"Jaha? Detta var ju bara sorgligt. Kan du åtminstone personnumret?" sa den skitsura vakten.
"Jadå!" svarade jag helt glatt.
"Fy fan, fy fan... Alltså vad trodde du? Hon liknar inte ens dig!"
Jag ryckte mest på axlarna. Var ganska beredd på att de skulle stoppa mig.
"Varför gjorde du detta? Varför tog du en sån risk?"
"Jag ville festa med resten av min klass?" Dum fråga.
Så gnällde han vidare och började snacka om att de skulle hämta en polispatrull.
Vad skulle de göra? Bura in mig?
Tala om det för mamma?
Mamma satt där hemma och höll tummarna för att jag skulle komma in, så det hade inte gjort något.
Efter en stund så viftade han lite med mitt (eller ja, inte mitt) leg och sa (med good-cop-voice):
"Vi ska vara schyssta och låta bli att hämta polispatrullen. Bor du långt härifrån?"
Gå två kvarter bort med skitsura gubbar? Nej tack :o
"Jag säger dig bara en sak. Ta vara och njut av din ungdom!"
Tack för dessa visa ord.

Hatar dörrvakter som måste leka poliser med makt över en tröskel.
Yuck.
Nåja. Simon och Karl var söta, och ville inte festa vidare utan mig.
Så vi gick runt, försökte komma in på andra ställen, men gick inget vidare.
Till slut var jag mest deppad över att klassen hade skitkul utan mig.
Så Karl bjöd oss alla på Max, och där satt vi rätt länge.
Bestämde oss för att gå hem till mig och spela playstation.
Kom aldrig så långt så att vi faktiskt startade något spel dock ^^,
Agnes kom sen och tydligen hade hela klassen splittrats när de hade gått ut.
Så jag missade inget :)
Johannes steg också upp och sen satt han med oss hela natten.
Det var mysigt, och en massa hemligheter avslöjades ;)
Och vi är alla så djupa och intelligenta så det är inte sant.
Om vi bara hade fått chansen hade vi förmodligen löst alla världsproblem.

Vid sju kom vi på att sömn är bra att ha.
Så då sov man tre timmar.
Sen var Karl och Agnes tvungna att sticka.
Och sen Simon.
Så tolv tog jag tåget till Landskrona.
Dödstrött.
Inte för att jag hade druckit så mycket.
Mer av för lite sömn.
Och för mycket springande och dansande natten innan.
Men klassfest, det måste vi göra om <3

Simon råkade nästan i slagsmål xD
Med en gammal klasskamrat dessutom.
Not that it makes me like him more.
Nåja, Simon räckte ut handen eller något när bilen åkte förbi.
Då fick killen ryck.
Han tyckte att Simon hade viftat för mycket åt bilen.
Och Simon skulle ju förstås vara kaxig (han hade druckit) och skulle käfta emot.
Vilket jag kan förstå.
Så sen körde bilen in på gågatan, A (som vi kan döpa honom till) hoppade ut, tryckte upp Simon mot en stolpe och frågade vad fan han ville.
Vakterna stod kvar vid dörren och hojtade lite då och då:
"Nu räcker det nog."
Jag tyckte bara det var sjukt obehagligt.
Påminner mig om när de där killarna började jävlas med Nicolai.
Usch.
Nåja, till slut stack A och Simon stod kvar och fjantade sig.
"He fled in terror from me!"
Haha, ja, så kan man kanske uttrycka det?
Enligt Simon så "vann" han.
Dumbom :)
Det var aldrig ens något på gång, så det finns inte en chans att någon skulle ha vunnit någonting.
Nästa morgon verkade han lite mer nykter, dock.
Då erkände han att det var lite jobbigt.
Eller något sånt, haha.
Senare visade det sig att tydligen hade Simon, när A hade frågat honom vad han gjorde mot hans bil, kallat A för "Jävla noob" och då hade A blivit skitsur och skrikit "du kallar mig inte för noob en gång till!"
Sjukt patetiskt ^^,

Men det var ändå en lyckad kväll.


~

Idag har varit en otroligt jobbig dag.
Inte fysiskt ansträngande, men psykiskt.
Har haft tankar och oro snurrande i huvudet hela dagen.
Någonstans mitt på dagen la jag mig i badkaret.
Där stannade jag, väldigt länge.
Det hjälpte till att rensa ut mycket.
Försöka låta kroppen slappna av.
Försöka undvika ställa frågan.

Hur ska man kunna lita på någon som ingen annan kan lita på?

Bra saker har också hänt.
Jag är stolt över min lillebror.
Tydligen finns det en kille som inte har det så lätt på hans skola.
Någon som utan anledning alltid är utsatt.
Johannes vågade säga emot.
Han ställde upp för honom.
Han erbjöd sig att vara en vän, när ingen annan vill.
Därför går en stor kram till min lillebror.
Han har så många egenskaper som jag önskar att alla hade.

En liten kram går till min mamma, för jag tycker så synd om henne.
Det är inte lätt med kärlek.

<3


~

Jag är så sjukt trött.
Gissa vem som ringde en massa inatt?
Älskling.
Det hade skett ett inbrott i hans pappas affär :(
Så de har inte sovit, och därför har jag inte fått sova.
För att ens orka stiga upp ändrade jag dagens planer:

1. Duscha - väldigt snabbt
2. Äta frukost
3. Borsta tänderna
4. Sminka mig
5. Fixa till håret
6. Ha litteraturhistoria
7. Obs, ny punkt! Sova

Någonstans därimellan kom att klä på mig också in.
Om jag orkar ta mig till byrålådan :)
Men, skriva här gjorde mig faktiskt lite piggare.
Hmm.
Verkar som jag fått en ny bloggperiod?
Min skräck för att skriva korta inlägg har lagt sig.
- För stunden.
>:)

~

Yey, när jag får tid ska jag fixa till designen lite grann.
Eller ja, ändra det som Nicolette förklarade för mig hur man skulle ändra xD
Så så mycket är det väl inte egentligen inte.
Thanks for the help :D
Och "gief me" betyder "give me", fast med roligare stavning ^^,

Jag och älsk var nere på Öbergs Modehus och testade smoking.
(Inte jag, men älsk provade)
Hett <3
Tyckte jag.
Inte älskling dock.
Han tyckte det var skitfult, men att han ska "offra" sig för min skull.
Gnällspik :)
Hur jobbigt kan det vara att gå runt i snygg kostym en kväll?
Enda anledningen till att jag ska på bal är för att jag vill ha klänning xD
No trouble with sacrifising for me, nonono.
Nåja, det lilla problemet är att min älskling är för liten för deras storlekar.
Det tyckte jag var jätteroligt.
Han är fortfarande en liten pojke, haha-ha! :P
(Nu blev jag elak.)
Så vi ska kolla rundor på internet.
Ska ringa något ställe imorgon, i Malmö.
Deras internetsida verkade bra, och dessutom hade de vanliga kostymer också, hyfsat billigt.
Annars ska jag ringa ett annat ställe, som Karl tipsade om.
Oavsett så fixar det sig nog.
Öbergs är förresten väldigt snobbigt.
Han såg på mig som om jag var en skalbagge i någons hår.
Inte välkommen :(
Så jag är lite glad att jag inte ska bidra till deras ekonomi.

Vad ska jag köpa till Ellie i avskedspresent?
Hon sticker ju till Göteborg nu :(
Vem ska ringa mig mitt i natten?
Vem ska gå på konserter med mig?
Vem ska prata högt om allt som ingen ska få veta nu?
Sorgligt.

På tal om konserter, snart är det dags.
Tegan & Sara <3
Var nere i kiosken på stortorget.
Troligtvis är det dem som har fått mina biljetter.
Mamma ska ner och hämta dem imorgon :)
Tee & Ess, here I come!
<3


~

Forgot to mention a thing!

Hur gör man för att ändra utseendet på bloggen?
(Och jag menar inte de där olika stilarna man kan ha)
Om jag vill ha en liten bild överst, och blablabla.
Jag vet att Nicolette vet hur man gör ;)
Don't try to run.
Gief me :D

~

Min dator dör med jämna mellanrum.
Bara sådär... "poff" och så blir rummet mörkt.
Jag var misstänksam och trodde det berodde på att datorn blev för varm.
Fick lägga mig under bordet, skruva av locket och ta bort ena sidan.
Så nu får datorn stå mitt på golvet, med fläkten en decimeter bort.
Tyvärr är datorproblem inte gjort för mig.
Det är meningen att människor ska ha gott om plats för sådana problem.
Mitt rum är lika med garderob.
Gissa om jag har lite plats att röra mig på? :(

Vilken härlig nu-är-det-fredag-känsla jag har!
Orkar inte ens få ångest inför engelskan.
Trots att den är så jobbig.
Och deprimerande.

Fredag :D



~

Förlåt igen då.
Jag ska aldrig mer tro på att jag kanske vunnit en miljon brittiska pund.

Jag: Men är ni säkra på att det verkligen inte är på riktigt?
Tobbe & Sandra: Ja! Någon försöker bara lura dig!
Jag: Men jag behöver verkligen en miljon just nu...

Jag antar att jag får komma över det.
Trots att det var så verklighetstroget :(
Jag behöver verkligen pengar.
Vanligtvis så reflekterar jag inte ens över sådana mail.
Men, är man pank, så suktar man efter pengar.
Jag har blivit en sån där som tömmer pennskrin i jakt efter bortglömda enkronor.
That's just sad ^^,

Jag skulle gärna vilja skriva om vad som händer i mitt liv.
Men det händer inte så mycket.
Jag kan berätta om allt som händer i mmorpg-spelen jag spelar?
Där händer det så mycker mer.
Men helt ärligt, då passerar jag en ganska viktig gräns.
Från lite märklig till helt sjukt besatt.
Jag trivs som lite märklig :(

Ellen la ut en massa bilder på oss från ettan.
En annan sak som är läskig och hemsk xD
Som jag såg ut :)
Hade glömt att jag var så blond.
Och alla foton är tagna när jag har på mig min enda rosa tröja jag haft.
Jag tyckte inte ens om den, men jag hade försovit mig den morgonen minns jag :P
Det var fotografering, och jag vaknade prick åtta.
Nåja.
Någon dag kanske jag orkar lägga ut en bild och visa hur jag menar.
:)

Nu ska jag sova.
Och eftersom att jag inte tjatar om Nicolai så ofta nuförtiden,
(Inte i bloggen iaf, där skriver jag ju knappt)
så får jag lov att tjata lite nu :)
Jag saknar honom, och har gjort det hela dagen.
Ovanligt mycket.
Och det är nästan lite mysigt :)
Åtminstone när man vet att man träffas imorgon, haha.

NU ska jag sova :D


~

Först och främst  vill jag be om förlåtelse för det jag skrev.
Jag menar det inte, och...
Jag hade en dålig dag helt enkelt.

Snart nutida konst, yey :D

Jag fick ett märkligt e-mail.
Ett sånt där "You have won 1 million $$$!"
Förutom att, detta var inte så skrikigt.
Och väldigt formellt.
Och enkelt.
Sånt gör mig misstänksam.
Vanligtvis slänger man bara dem,
men detta är helt annorlunda :S



Är detta väldigt läskigt eller vad? :(
Och jag kan inte direkt se någon hake.
Mer än att en främmande människa får hela min adress förstås.
Det vore väldigt mysigt att ha vunnit 1 miljon pund... :o

Hoppas att Microsoft Award Team existerar xD
Men hjälp mig, vad håller de på med?
Ska jag svara?
^^,

Skriv snabbt :D


~

Åh.
Jag är deprimerad.
Eller nej.
Men besviken.
Jag är besviken på andra.
Ska jag alltid finnas där?
Jag vill hjälpa, jag vill finnas där.
För att det är så vi gör.

Eller?
Är det inte så?
För just nu känns det som om att jag har blivit en hatthylla.
Där ni kan lägga alla bekymmer.
För att jag bryr mig.
För att jag lyssnar.
För att jag vill hjälpa till.
Ni får gärna lägga era deprimerande hatt-tankar på min hatthylla!
Men jag vill ha något tillbaka.
Ni får gärna bry er.
Ni får gärna lyssna.
Ni får gärna vilja hjälpa till.
Ett vänligt ord.
"Hur mår du? Du sa att du har varit ovanligt trött?"
Men jag vet också att det är mitt fel.
Hur ska folk veta om man mår dåligt.
När man aldrig säger något.
Oavsett vilket humör man är på.
Därför tänkte jag:
"Det gör ingenting om de inte frågar hur jag mår."
"De antar såklart att jag mår bra."
"Varför skulle jag må annat än bra?"

Så tänkte jag.
Så naiv var jag.
För allt jag hör är klagomål.
"Tur att du lyssnar på den personen, för jag orkar inte."
Orkar man inte lyssna på sin vän,
hur fan skulle jag någonsin kunna ty mig till en människa som säger så.
När jag vet att de egentligen tänker på hur jobbig,
tjatig,
tråkig,
självömkande,
överdramatiserande jag är.

Så prata gärna med mig om era problem.
Jag kommer lyssna.
Men om ni är människor som förutom era egna mössor och hattar,
dessutom lägger andras mössor och hattar på min hatthylla,
för att ni inte orkar ha dem på era egna hyllor,
förvänta er inte att jag kommer orka bry mig.
Innerst inne.

Min hatthylla klarar inte allt.
Jag har egna mössor att lägga på den. 






Jag vill inte sova, nej, det vill jag aldrig.
Lalala.

~