I drive around the block and I'm not looking to my right
I feel the glass against my cheek and I can't see you in the light
I break my heart around this, break my heart around this pole


Plötslig deppattack.
Åh.....
Jag vill leva någon annans liv, bara för en dag.
För det vore så skönt att tänka på något annat.
Eller kunna somna normalt.

Jag ljuger.

Jag vill visst då leva mitt liv.

Nicolais fotsulor sticker ut från täcket.
Stora fotsulor.
Trygga fotsulor.
För jag vet att de är början på mer än så.
Armar, ben, bröstkorg, ansikte, allt.
Trygghet, förståelse, kärlek, allt.
Någon gång förra hösten körde min pappa förbi Landskrona.
Han sa att han skulle flytta hem till farmor ett tag.
Då behövdes Nicolai.
Trots att jag ville att pappa skulle flytta, så var det som att få slag i magen.
Och jag grät över samma saker om och om igen.
Vi kom en timme försenade till festen vi skulle till.
Men han sa inte ett ord.
Han bara strök mig över håret.
Och jag grät över att pappa ville flytta.
Trots att jag själv önskade samma sak.

Jag drömmer oftare och oftare mardrömmar där pappa dör.

~