en stöt från dig
dina fingertoppar
med oregelbundna ränder
att älska
mina läppar smakar salt
men du har aldrig klagat förr
en del av mig skriker
ensamheten är ingen tystnad
det är en ylande
  snyftande
     hes röst
som skrämmer i mörkret
och jag önskar
jag tigger och ber
efter att få känna dig
att få höra dina fotsteg
när jag låtsas sova
med huvudet i din kudde
din, dig, du
allt är detsamma
utan dig
Och vi lever i en återvändsgränd
inmotade i ett hörn
för vi har inget val
ingen som hör
kan inte hindra ensamheten
som skriker och väcker mina tankar
en börda att ignorera
sagor är detsamma som lögner
lyckliga slut finns inte
så förklara varför gör det så ont om det är rätt


~