!
Glömde helt bort en sak.
Skulle svara anonym kommentar :)
Först av allt: Tack!
Du anar inte hur ofta jag tycker det är meningslöst att skriva i bloggen för någon annans skull än min egen. 
För det mesta känns det inte som om någon faktiskt läser den.
De få som gör det gör det för att få uppdateringar om mitt liv, inget annat.
Och jag tvivlade på att det var så många som orkade sig genom just det inlägget du kommenterade på.
Men du läste det tydligen och det betyder faktiskt mycket för mig.

Det känns egentligen lite konstigt när man tänker på hur många som kan läsa den.
Jag föredrar att inte tänka på det alls.
Om jag vet det och har det i huvudet när jag skriver, känns det som att jag inte är ärlig.
Jag ändrar, anpassar, censurerar allt.
Det gör jag förstås ändå.
Skriver väldigt sällan rakt ut om det är något som är viktigt.
Men jag vill inte hamna i situationen där jag skriver och hela tiden har i bakhuvudet:
"Nej, någon kanske tycker att jag är dum om jag använder detta ordet."
eller
"Hallå? Kan ju knappast använda denna rubriken, DEN kommer inte locka många läsare!"
Nej, det ska komma från hjärtat.
Och jag ska bara behöva skriva när jag känner att jag vill det.
Annars är det ju ingen mening med det.
Usch.
Tänker på de som skriver och räknar kommentarer.
Ibland känner jag mig träffad.
Jag älskar att få kommentarer.
Då vet man att det är på riktigt.
Men jag vill åtminstone tro att jag inte skriver för andras skull.
Hoppas att jag inte lurar mig själv.
Eller...
Jag tror att man till en viss del, alltid lurar sig själv.
Ibland när man hör andra människor beskriva sig själva undrar jag hur de egentligen tänker.
Jag känner dem förstås inte bättre.
Men man kan aldrig se sig själv från ett perspektiv utanför.
Man skulle väl kunna säga...
Egentligen består man av flera olika delar.
Den biten som man är medveten om att man har utåt sett.
Den biten man är omedveten om, men alla andra lägger märke till den.
Den biten som man själv vet om, men ingen annan.
Och logiskt sett borde man ha en bit som ingen vet om.
Ju mer jag tänker på det desto mer undrar jag om det inte redan finns en sådan teori.
Det står förmodligen i min gamla psykologibok.
Det är nog därifrån jag fått det.

...
Åter till ämnet, haha.
Tack för kommentaren.
Och jag antar att du syftar på mars/april någon gång när jag verkade ledsen.
Jag mår mycket bättre nu :)
Ibland händer det saker och jag är värdelös på att inte skriva i bloggen och leta sympati.
Ungefär ^^,
No worries!

Men som sagt, det är jättekul när anonyma skriver kommentarer.
Mina vänner också förstås.
Jag får en känsla av att det jag skrivit faktiskt betyder något för andra med.
Om man nu får vara så högfärdig.
Högfärdig är en av de sju synderna.
Såg på Se7en med Johannes häromdagen.
Värd att se på! :)

~