Dag 4: Irland


Saker jag måste minnas

Jane: What time is it?
Nicole: No idea, we can ask the german guy later.
Jane: What's his name anyway?
Nicole: I don't know, he's never told me. Let's just call him something typical for germans... Hans!
Jane: Haha, or Bjorn! Or Günther!
Nicole: Günther! That's brilliant!
Jane: Seriously, lets call him Günther next time we see him!
(Tysken kommer in i köket.)
Nicole: Hey Günther, what time is it?
Günther: How did you know my name? It's very unusual in Germany.

För övrigt älskar jag denna udda tysk. Det är som om någon uppfunnit honom endast för att mina fördomar om tyskar ska besannas. Killen är helt enorm, har långt hår och skägg i dreads och liknar allmänt en viking. Förutom att han är en vegan och ska ta sin phd i kemi och troligtvis hellre plockar blommor än slåss. Dessutom så säger han "weegan" istället för "vegan" och "ze" istället för "the." Jag trodde faktiskt att imitationen av tyskars engelska var överdriven, men inte Günthers.
Världens snällaste tysk är det nog.

Jane är också världens underbaraste. Hon kommer från Kalifornien och pluggar konsthistoria (gemensamt intresse, yey!) och vi har så fruktansvärt kul ihop. Dessutom tvingar hon ut mig i flera timmar varje dag så att jag faktiskt gör någonting. Dessutom älskar hon böcker så hon rekommenderar en massa sådana med. Och så kommer hon på en massa fantastiska saker som vi sedan upprepar så ofta vi kan. Typ "touch my rat."

Har fortfarande inte orkat leta genom min väska efter kabel åt mobilen, och oavsett så är bilderna ganska usla. Gief systemkamera?

Tread lightly because you tread on my dreams

~

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback