Nervositet


Du har druckit all min vätska,
den har lämnat min uttorkade kropp,
mitt spröda skal
En hinna över min röst
som ett filter i min hals,
(kaffefilter för inga pengar alls)
Syret kämpar sig genom det tunna papperet
Du gnager på mig från insidan,
sakta vänds jag ut och in
Känslorna avtecknas fult som på en felvänd tröja
Sömmarna är inte till för oss
Jag river i lakan,
klöser i själen,
ber till en högre makt att jag vore en katt
Med möjlighet att kräka hårbollar av oro
Stora och svarta och lätta att få bort
med rätt medel
Är jag inte en katt?
Jag lägger mig vid dina fötter,
spinner,
jamar
Stryker mig mot dig och du förstår

~

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback