Göteborg passade på att, förutom ruinera mig, göra mig döende och sjuk. Nu vankar jag runt i lägenheten som en zombie och hostar och nyser. (Försöker öva mig på att låta lite som en zombie i smyg också, men jag är tydligen inget vidare på just sådana saker. Kan zombies ens nysa?) Det positiva med detta är att alla tycker synd om mig och jag får all uppmärksamhet jag tillbringar min tid med att sträva efter i vanliga fall. Det negativa är att jag blir fasansfullt uttråkad och faktiskt är för sjuk för att göra någonting roligt. Dock har jag planerat att vara frisk imorgon, när jag ska ut till Skurup och träffa Karl. Om jag inte är frisk så åker jag dit ändå och blir ompysslad och som tack smittar jag ner honom. Yay!

Under min tid som döende sjukling har jag hunnit med ett par saker. Bland annat lyssnat genom U2s nya skiva, No Line On The Horizon, och ätit sushi. U2 får 2/5 och sushi får 3/5. Den enda låt som jag faktiskt tyckte var riktigt bra på skivan var "Magnificent" och den har inte ens Bono varit med och skrivit? Övriga låtar känns som om de har bestämt sig för att göra en ny version av Zooropa - och sen misslyckats helt och hållet. Varför kunde de inte hålla sig vid den rockiga stilen som de använde sig av på How To Dismantle An Atomic Bomb? Det var ett bra album. Inte lika bra som en del gamla - men klart bra. Det nya albumet är mest frustrerande. Jag kommer troligtvis orka lyssna genom det ett par gånger till, men bara för att det är U2.
(En snabb parentes angående skivan som förmodligen är ganska barnslig, men ändå. Borde inte de sluta göra låttitlar som I'll go crazy if I don't go crazy tonight? Jag får rysningar. Är Bono ofta ute och skakar loss så att han ska slippa 'go crazy'?)

Sushi var gott. Hur många år efter är jag med att smaka detta? Nåja, det var gott men det var ingen explosion av njutning direkt. Det smakade inte så mycket alls, faktiskt. Och ändå sitter jag och önskar att det fanns lite kvar såhär sent på kvällen... Har mitt sötsug blivit ersatt av rå fisk?!
Mamma sa att hon har ätit sushi på andra ställen, och då var det mycket godare. Så min uteblivna explosion kan bero på just detta stället. Minns inte vad det heter, men det ligger här på Hamngatan. (Allt detta är hintar åt Nicolette så hon kan berätta var hon äter sin fantastiska sushi. Hint hint.)

Ska leta upp dagens serie så att ni slipper vara utan den. Jag börjar redan få problem. Med de bitar som jag har sparade på datorn varar min "en serie om dagen är bra för magen" högst en månad. Om jag letar så kanske jag kan få det till två månader. Eller så får jag sänka kvaliteten på dessa fantastiskt roliga (och ganska ofta med en personlig koppling till mig) serier så att jag kan posta fler?

För övrigt borde det vara en lag att lyssna på Imogen Heap.

~