Om mindre än en dygn är jag i Irland. Jag kan knappt fatta det. Då och då slår det mig med en väldig kraft som gör att jag nästan tappar andan men då blir jag så nervös att jag vägrar tänka på det. Som i lördags t.ex. Min nervösa panik gick inte över förrän jag hade skrivit den usla dikten. Idag ska jag packa och växla pengar så att jag har både danska och euro. Don't worry, be happy. Hrm.

Saker och ting som folk ständigt ringer/smsar/upplyser mig om (i den ordning de känns relevanta):
1. Att just nu är det 14 % arbetslöshet i Irland
2. Jag har väldigt lite pengar
3. Planet kan krascha
4. Att en svensk tjej gifte sig med en irländare och blev misshandlad

Helgen var förutom mina små nervositetsattacker väldigt bra. I fredags städade jag lite halvsnyggt och köpte salta pinnar och sedan väntade jag snällt på att folk skulle anlända. De som kom var: Nicolette, Joackim, Karl, Kimman, Maria, Robin, Torbjörn, lite senare kom Marias pojkvän och Felicia och Igor. (Ja, han heter Christoffer, men någon kallade honom Igor i fredags och det lät bra.) Och jag fick choklad! Samt uppladdningsbara batterier. Med andra ord allt det nödvändiga inför en flytt till Irland. Vi lekte drinklekar i mitt vardagsrum och det gick väldigt bra. Första timmen gav alla sina klunkar åt mig men som tur var slutade de när jag bönade och bad. Jag ville helst minnas min sista fredagskväll i Sverige. Överlag klarade jag mig hyfsat bra under kvällen och var kanske inte nykter när vi skulle gå men definitivt inte packad heller. Bar á bar var ganska kul, det blir roligare när man är många. Sen förstördes den trevliga musiken och då bestämde sig hela sällskapet för att gå hem. Vid det laget hade Torbjörn och Robin missat sitt tåg hem till Malmö och jag erbjöd dem en sovplats hos mig. Mina småsyskon var turligt nog inte hemma. Efter att ha ätit hamburgare på Max traskade vi hem till mig och drack te innan alla däckade i varsin säng.

Halv nio på morgonen därefter väckte Karl mig och sa adjö, vilket var lite smått hjärtekrossande och sorgligt. Därefter kom mamma in och undrade vem fan som sov i vår soffa, haha. Det visade sig att hon skulle ha gäster ganska tidigt under dagen och därför var vi tvungna att försvinna så fort som möjligt. Torbjörn och Robin var som tur var två schyssta killar och jag visade runt dem i Ystad, och så fikade vi på ett café. Väldigt snälla som väntade med att ta tåget tills vid ett då jag också skulle åka till Malmö, men de är ju vänner till Nicolette. Vad annat än snälla kan de vara? Nåja, till Malmö åkte vi och därefter försvann de hem till sin lägenhet och jag gick bort till lärarhögskolan där jag träffade pappa och Elias som hade varit på schacktävling med sin klass. Lördagen var ganska händelselös, jag spenderade några timmar i pappas lägenhet med att vara nervös och med att äta kanelbullar. På kvällen tvingade jag med Johannes bort för att hälsa på Nicolai och där var tillräckligt roligt för att vi både hellre sov över där än hos pappa. Såg två filmer, From Within och Yesman. Den första var en skräckfilm som var helt okej på sitt sätt. Mest för att en av de manliga rollerna var så vansinnigt snygg. Och Yesman hade jag redan sett hos Karl. Jag somnade efter halva. Det gav mig ungefär en timmes sömn för därefter låg jag vaken hela natten utan att kunna somna igen. Yey.

På söndagen mötte jag och Johannes upp pappa och Elias nere i stan och så tvingades vi ut på promenad i Landskrona. Riktigt vad meningen med den promenaden var förstod jag inte. Jag har redan gått sträckan kring citadellet sisådär en miljon gånger med Nicolai, Elias och pappa hade gått där tidigare och Johannes kunde verkligen inte bry sig mindre. Han ville bara hem. Men jag fick spenderat lite tid hos pappa, och åt lunch där. På eftermiddagen åkte vi hem och så hoppade jag av i Östervärn och tillbringade kvällen med att göra pannkakor + plättar och så såg vi Serenity, filmen som följer serien Firefly. Var inte helt nöjd med filmen dock. Det var för lite tuffa repliker, och för mycket som behövde hända. För hastig story för att vara en riktig film och för mycket allvar för att vara ett långt avsnitt. Summer Glau är ju dock sötast någonsin, och hon slåss helt vansinnigt snyggt.

Åkte hem igår. Isch. Borde nog sätta igång med mina viktiga saker som ska göras nu.

~